Intressant

Googlade runt på de saker som läkaren skrivit i remissen till röntgen...och jag kom in på något som jag tror jag ska nämna för läkaren, som ni vet har jag en illmarig och envis psoriasis....kolla här vad jag hittat:

Orsaker till psoriasisartrit
Både vid psoriasis och vid psoriasisartrit reagerar immunförsvaret felaktigt mot den egna kroppen. Vad som startar den felaktiga reaktionen i immunförsvaret vet man inte, men arvet och miljön spelar en stor roll. Även yttre faktorer, som infektioner och stress, kan påverka sjukdomarna.
Vid hudsjukdomen psoriasis är ärftligheten viktig, men det finns ett antal ”utlösande faktorer” som kan få sjukdomen att bryta ut. Det kan vara infektioner som halsfluss, stress eller hormonsvängningar vid pubertet eller graviditet, men även vissa läkemedel kan utlösa eller försämra psoriasis. Vad som startar inflammationen vid psoriasisartrit och varför vissa personer med psoriasis får ledbesvär, men inte andra, är oklart. Sannolikt är det många faktorer som samverkar för att ledsjukdomen ska bryta ut. Det är lite vanligare att kvinnor drabbas av psoriasisartrit än män. Vid psoriasisartrit verkar det som om inflammationen först startar runt de drabbade lederna, i mjukdelarna. Det är främst sen- och muskelfästen inklusive senhinnor som drabbas. Hos endel personer utvecklas en ledinflammation, så kallad artrit.

Symtom vid psoriasisartrit
Psoriasisartrit är en kombination av inflammatoriska ledbesvär och psoriasis. Psoriasis är en relativt vanlig inflammatorisk hudsjukdom som drabbar ca 3% av Sveriges befolkning, och den förekommer lika ofta hos kvinnor som hos män. 10-30% av alla som insjuknar i psoriasis får inflammation i eller omkring sina leder som kan ge smärta och stelhet. Allmänna symtom som ökad trötthet och allmän sjukdomskänsla kan också förekomma vid psoriasisartrit.
Ledbesvären debuterar vanligen i åldern 30 till 50 års ålder. De flesta av dem som drabbas av psoriasisartrit har en redan känd psoriasis, men ledinflammationerna kan även komma samtidigt eller före hudbesvären. En eller flera leder kan drabbas och inflammationerna kan ge besvär som rodnad, svullnad, stelhet och rörelsesmärta, vilket i sin tur kan ge en viss grad av funktionsnedsättning. Det är vanligast att de små lederna i händer och fötter drabbas. När fingrar eller tår drabbas, blir de många gånger generellt svullna och kallas "korvfingrar" eller "korvtår" eftersom de ser ut som små korvar.
Man kan även få inflammationer i muskelfästen runt lederna, senfästen och senhinnor, vilket kan vara minst lika besvärligt. En tredjedel av alla som har psoriasisartrit har också en inflammation i ryggraden (ankyloserande spondylit), med värk nattetid och stelhet i ryggrad och nacke.
Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och graden av hudutslag. Totalt sett får ca 10% av alla personer med psoriasis besvär med sina leder, men många undersökningar talar för att kanske så hög andel som 30-40% har varierande grad av led- eller ryggbesvär.

Behandling av psoriasisartrit
Psoriasisartrit är en inflammationssjukdom som drabbar både hud och leder. Någon botande behandling finns inte, men dagens behandlingar gör det möjligt att snabbt lindra sjukdomen och leva ett i stort sett normalt liv. Det är viktigt att bevara rörelsefunktionen med hjälp av sjukgymnastik, och med läkemedel påverkas inflammationen i sig. De senaste tillskotten bland läkemedlen består av så kallade biologiska läkemedel, som har visat sig har en positiv effekt på både hud och på leder. Målet är att man ska kunna leva som vanligt trots sin sjukdom.
Sjukgymnastik och rörelse
Har man psoriasisartrit är det viktigt att man håller sig i form och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit. De ger smärt- och funktionsbehandling, kan prova ut hjälpmedel och informera om ledskydd för att underlätta vardagens uppgifter.
Läkemedelsbehandling
Alla läkemedel har biverkningar och vid val av behandling måste fördelarna vägas mot nackdelarna. En kombination av olika läkemedel används ofta och vissa läkemedel används bara när man mår som sämst. Personer som har fått diagnosen psoriasisartrit kommer antagligen få prova olika mediciner för att hitta en behandling som passar just dem. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Medicinerna som används är bland annat, traditionella antireumatiska läkemedel, nyare biologiska läkemedel och smärtstillande läkemedel.
Smärtstillande läkemedel
Vanliga smärtstillande läkemedel är så kallade NSAID (non steroidal anti-inflammatory drug) som till exempel ibuprofen, naproxen och diklofenak. Dessa medel lindrar inflammationen och värken i och runt lederna, samt minskar stelheten. Om man inte tål NSAID används paracetamol, ibland i kombination med starkare smärtstillande läkemedel.
Antireumatiska medel
Vid aktiv ledinflammation och när NSAID inte har tillräcklig effekt, brukar man använda läkemedel med bromsande effekt på immunsystemet. Det kan vara sulfapreparatet sulfasalazin eller cellhämmande medel som metotrexat. Dessa medel kan även förbättra psoriasisutslagen.
Biologiska läkemedel
De biologiska läkemedlen, TNF-hämmare, används vid aktiv sjukdom när traditionell medicinsk behandling inte varit tillräcklig effektiv. TNF-hämmare dämpar inflammationen i både hud och leder, vilket resulterar i minskad smärta och ökad rörlighet.
Varför är biologiska läkemedel som TNF-hämmare effektiva?
Vid inflammatoriska sjukdomar som psoriasisartrit har immunförsvaret ”reagerat fel” mot den egna kroppen. Inflammation är normalt en bra försvarsreaktion mot ”fiender” som till exempel virus eller bakterier. När vi utsätts för en attack aktiveras immunförsvaret, och inflammationen tar hand om fienden. TNF (Tumör Nekros Faktor) är en signalsubstans som spelar en central roll i den inflammatoriska reaktionen. Tyvärr blir det fel ibland och inflammationen riktas då mot den egna kroppen. Vid psoriasisartrit är det huden och lederna som drabbas. Behandling med biologiska läkemedel blockerar TNF och dämpar därmed inflammationen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan ges då andra läkemedel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Kortison
Kortison dämpar inflammationen, och sprutas oftast in lokalt i en drabbad led eller sen-/muskelfäste. Det är en viktig och bra behandlingsform när enstaka leder blir inflammerade, och som komplement till annan behandling.