Hi hi ja knappt hundarna reagerar längre när jag kommer hem till mamma och pappa, så mycket är jag där nu. Anledningen? Jo som läget är nu så är det inget roligt att sitta själv.....det ger mig alldeles för mycket tid att fundera och deppa....Det känns skönt att i stunder som dessa ha familjen runt sig....Jag tycker det känns tryggt och skönt att få vara hos mamma och pappa nu under tiden och tänker fortsätta med det sålänge de orkar med mig....Ja på tal om pappa...hi hi han är väl en man som verkligen lärt sig att uppskatta det lilla i livet och glädjas åt även sådant som kanske inte är jätteroligt.........som till exempel att sortera soporna....Vet inte någon mer som gör det till en så här trevlig stund som han......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
grinar så tårarna sprutar den sjungande sopmannen, du får vara här så länge du orkar med oss underhållning får du ju vi är bara glada att ha besök, du vet vi är sällskapssjuka hihi. kramiz vi ses imorgon mamma o sopmannen
HI hi tackar för det....ja då ses vi imorgon...kram
vilken fin blogg! Så mycket närhet och kärlek. håller tummarna för dig. Hade själv en tumör. Väntan är olidlig!
Skicka en kommentar