Varför nu? Jag höll från träningen och vilade 6 månader pga axeln som bråkade. I november började jag så smått träna igen...nu äntligen har muskelminnet verkligen börjat att minnas...Jag är på så god väg, hittat balans i kost träning arbete vila mentalt ja allt så börjar givetvis ischiasen bråka....Jag är inte glad för läkare och när jag väl är där och de frågar hur det är fatt ja då svarar jag bra!!??
Var tvungen att ta mig i kragen och gå iväg till sjukgymnasten idag....Han titta på mig och bad mig berätta....vilket jag gjorde för en gång skull...Jag fick konstaterat ischias för 13 år sedan då jag väntade min mellan tjej, gick upp 35 kg i vikt. Sedan dess varit till och från dock aldrig så här illa. När jag sen började träna för 2,5 år sen har det blivit värre och värre....och nu sen några månader tillbaka är det riktigt illa....har sååå ont och kan knappt sova de nätter då det är som värst....domningar i underlivet...sådan grym värk i ben och ländrygg.
Han tittar på min rygg utan att röra den studerar han.....sedan känner han försiktigt och ber mig böja mig framåt och bakåt....fram går bra medans bakåt gör ont....vi pratar och han frågar om jag jobbar och vad jag jobbar med...han skakar på huvudet och säger du bör INTE jobba alls som läget är nu.....Så många år med sådan smärpåverkan på kroppen är inte bra. Han förstår inte att jag inte sökt tidigare han förstår inte hur jag står ut med smärtan...han säger som det är nu bör jag inte röra mig alls för mycket....Han tittar på mig och tycker hela situationen är helt makaber....att jag bara gått så här länge...
Han säger iallafall att genom att titta på min rygg, känna och lyssna på det jag berättar så misstänker han att jag har något som kallas SPONDYLOLISTHES!!
Jag googlat och inte blivit mycket klokare....men han pratar om antingen spricka i nån kota eller kota som "kasat" fram över en annan kota som då klämmer mina nerver därav smärtan....
Varför han tror detta beror på min svank....min svank var tydligen väldigt insjunken på något ställa och den formen på ryggraden var ett typiskt tecken på just detta, men behövde ej vara så.
Iallafall sa han att han vill och vågar inte göra något åt min rygg innan han vet om det finns en skada på mina kotor för det kan vara riktigt farligt, så imorgon är det iväg till husläkaren jipppiiieee och försöka övertyga dem om att jag ska ha remiss till akut röntgen för att kontrollera om mina kotor är hela eller skadade.....innan dess kan han INTE behandla mig...han bett mig säga åt läkaren att ringa honom om de tvekar det minsta...han sa du MÅSTE röntgas snabbt...
Ja....så vad gjorde jag nu fel då????.......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men vännen min, vet knappt vad jag ska säga nu....känner så för dig....satt länge och undra...
men trots allt är det bra att du kolla och styr upp detta nu, kan bli supertokigt om du inte kollar...jag finn shär, det vet du och tänker på dig så mycket..det vet du....
Verkligen Bamsekram nu och lycka till i morgon...
Näääää det är ju bara inte sant? Jag är smått chockad också. Det är ju allvarliga saker det rör sig om. Du ska nog bara ta det jäkligt lugnt så du inte åker på förlamningar och grejer.
Har han sjukskrivit dig?
Massa kramar till dig, och hoppas du sitter på röntgen nu när jag skriver detta.
Skicka en kommentar