lördag 10 januari 2009

Skrämmande

Idag var det dags igen.....klockan 16.55 skickade jag ett sms till barnens pappa (som såklart ej var hämtade, hans helg med dem) jag skrev och frågade om allt gick bra med barnen idag. Jag fick efter en kvart till svar " Va, har jag missat nåt?"..."Ja dina barn" skrev jag då....Nä skrev jag jämna helger precis som de sista 5 åren.....Sedan får jag inga mer svar...

Sedan har han mage att ringa dottern som sover över hos en kompis och frågar om hon vill åka till honom nästa helg varpå hon säger du får höra med mamma först. Han svarar henne då "Jag behöver inte fråga mamma du bestämmer själv, vill du komma så får du det".

Men seriöst.....tänk så lätt det är att skaffa barn men så jävla svårt det ska vara att finnas där för dem då....åhhh idiot....fan så förbannad jag blir på denna nonchalans....Då ska han döda sitt eget dåliga samvete för han "glömde" sina barn och då ringa till dem och säga att han hämtar dem nästa helg...inte ens ringa och kolla läget med mig....Vi har ett gällande domslut på att umgängesföräldern (pappan i detta fall) har umgänge varannan vecka (jämna) lörd 10.00-sönd 17.00.....Ska det vara så svårt att komma ihåg....
Jag skulle värderat denna korta stund med mina barn över allt annat....och skulle det nu vara så att man skulle önska träffa dem en annan helg pga några omständigheter eller träffa dem en helg extra är det då så svårt ringa och kolla om vi bestämt något eller om det är okej???

Nu har vi haft det så här i så många år och det står mig upp i halsen.....nä nu får det snart hända något...kosta vad det vill...

" Det är ej föräldrarnas rätt till umgänge med sina barn, det är barnens rätt till umgänge med sina föräldrar"

// Så arg mamma såååååå

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag säger bara, skitstövel!!!
Stå på dig bara, ge dig inte...

Sally Li sa...

Ja, jag blir så jäkla arg av att läsa det. Men jag tycker såhär. Ni har ju kämpat med detta i så många år. Vill inte pappan ha kontakt, då måste ni släppa taget.

Ni behöver lugn och ro i er lilla familj, och inte ha det negativa varannan helg. Han klarar uppenbarligen inte av att ha sina barn ens den lilla stunden.

Jag hade bara satt ner foten och sagt stopp. Och så skit i deras pappa. Låt han göra vad sjutton han vill, det är hans förlust. Ni kan inte ha den ovissheten som tar fram en rad otrevliga känslor varje gång.

Ni/barnen behöver enbart positivitet. Och lugn och ro. Skapa ert eget liv utan honom nu. Han lär väl höra av sig om han är intresserad.

Hoppas ni finner en lösning!

Stor kram