Hallå....jag är HÄR!!!!

Ja nu känner jag att jag har tappat kontrollen...det värsta jag vet är att inte ha kontroll (ja näst efter att ha tumörer då). Jag sitter bara här och väntar och väntar på besked angående tid för punktion....resultat....tid för op. Under hela tiden har jag inte fått prata med någon....jag menar inte att jag är något form av vrak men jag har en hel del funderingar...jag har en massa frågor men har inte fått chans att få ställa dem...än mindre få svar på dem.
"Vi har nu sett att det sitter en tumör på ditt höftben, vi tror att den är godartad men man måste ta ett prov för att säkert kunna säga".....JAHA!!!!!! och sen då?? Det är inte roligt längre...idag fick jag reda på att jag fick tid för punktion i Lund den 3/3 vilket innebär att sjukintyget inte räcker....jag satt idag i telefon hur länge som helst för att till slut via en sekreterare få bokat in att läkaren ska ringa någon gång mellan 14-16 imorgon....hmmm nu MÅSTE jag ransaka mig själv och ha typ 3 viktiga frågor redo...jag begränsade alla mina tusen till tre.
Jag känner mig arg, ledsen, undanskuffad, glömd....och jävligt rädd....jag är trött och less på detta...och idag har varit en skitdag.....bölig hela dagen och ähh ja jag vet inte...
Nu ska jag först vänta på provtagningen den 3:e...sen ska jag vänta på svaren....sen beroende på hur de är så ska jag ju vänta på op tid.....jaha hur lång väntetid pratar vi om egentligen??? Ska jag bara gå hemma och knapra piller under tiden?? Kan jag istället gå och prova jobba?? Jag är trött på att bara sitta här för det enda jag gör är ju fan googlar och funderar......så idag har jag bara tagit de första morgon tabletterna sen har jag slopat dem idag. Om jag har lååång väntetid framför mig nu så ska jag fan känna hur pass jag klarar mig utan piller så jag ev ska kunna jobba något....OCH såååå sjukt skönt att en dag få slippa må dåligt (fysiskt)...Jo jag känner klart av att jag har mer ont nu...dock är det inte så jävligt än...men vet inte om det kanske kommer mer och mer nu när tabletterna sen innan går ur....ja jag får väl se...men jag måste veta hur det känns jag måste kunna veta när jag ska prata med honom imorgon.
Detta innebär att jag själv ska köra och lämna loppan imorgon (mormor och morfar vill egentligen köra och jag är så tacksam för det såklart) och sedan ska jag inom jobb och säga hej.....dessutom väntar jag ett till samtal imorgon från ortopedkuratorn (tack Kristin). Ja sen blir det att åka hem till mamma och pappa och hjälpa mamma att packa mina tradera paket.
Jävla skit är detta ska jag säga.....knäcker även mig.....hårt skal mmm tur man har det....Detta är inget jag rekomenderar

Vi ses imorgon